måndag 26 mars 2012

Rymdsaga



Har du sett mörkret,
svalget mellan vintergatorna
där inget finns,

där ljuset färdas i hundratusentals år
utan att finna
en himlakropps gravitation?

Ändå:
i tomrummet finns ett väsen,
en varelse
som ingen vetenskap beskrivit.
Den väntar i mörkret -

Någon gång,
mycket sällan,
driver vrak av övergivna rymdfarkoster
ut från någon galax,
skickade av avancerade men nu utdöda civilisationer,
eller sonder som på måfå skickats ut i rymden
i fåfängt sökande efter kontakt.

Varelsen glider fram
som en jättebläckfisk ur oceanens djup,
och slukar metallskroven.

Så lever den vidare ännu några miljoner år
medan avlägsna supernovor stundtals blinkar till,
smälter bytet
och lyssnar efter radiosignaler från nya farkoster,
bara väntar ...

Ingen vet dess namn.
Men härdade gamla rymdfarare
talar dämpat om Något som finns därute
i den stora tomheten.
Något som är mörkare än själva mörkret,
och skrämda håller de kursen
tillbaka mot galaxernas ljusa band av stjärnor.

onsdag 14 mars 2012

Sten stångas med träd


Sten stångas med träd:

- Haha, jag vinner, jag är stark och hård!
Och bakom mig står alla mina bröder och stöder!

Trädet, som är en ek, gäspar förstrött och säger:

- Jaja, stångas du, så mycket du orkar.
Kanske växer du fast, och så lyfter jag bara bort dig.
Eller också blir jag gammal och bryts, men då faller du ...

- Och då har jag vunnit!

- Knappast. För jag är en ek och jag släpper mina ollon,
och nya ekar står upp här. De kommer att växa upp,
de kommer att bryta ner muren tills den sprängs och rasar,
de kommer att göra att din stora mur till slut bara blir en stenhög,
överväxt av väldiga ekar! Jag kommer alltid igen,
men sten är bara sten och kan inte ge sig själv ett nytt liv.

Ett grässtrå tittar upp mot bråkmakarna,
det säger till närmsta grannen:

- Vänta till nästa istid, då åker hela gänget bort!

måndag 12 mars 2012

oo-o

Ursäkta, det är sånt här som kommer fram tillsammans med vårkänslorna och de första flyttfåglarna ... det kanske går över snart ... här är länken till Sveriges Radio och deras berömda fågelinspelningar, och just här är det en skogsduva som låter, tillsammans med en massa starar bland annat.




Åter hörs skogsduvans oo-o, oo-o
Den söker väl maka och bo-o, oo-o
Kniper om grenen med klo-o, oo-o
Själv kan jag bara glo-o, oo-o
Och hälsa våren - tjoho-o , oo-o!

onsdag 7 mars 2012

Vid Atlanten

Tanken att stå vid Atlanten där Europa tar slut
och se mot synranden -
utan att veta om det finns ett slut
en annan strand -
kan aldrig återskapas.

Iberer, fenicier, romare, morer, goter
stod vid Guadalquivir
red längs Lusitaniens kust
såg måsarna komma
vem visste varifrån?

Nordmännen öppnade en springa
Spanjorerna sparkade upp dörren -
mysteriet dog som en strandad manet.

Den sista måsen lyfte
från Atlantis' sista övervattensrev:
det sjönk i ett moln av gröna bubblor.

Det är vi

Det är vi som är diagrammen
Vi fyller nativitets- och mortalitetstabellerna
Somliga också brottsregistret
Det är vi som är statistiken
Räntan och arbetslösheten
Det är vi som bygger fundamenten
Till den nya världen